Ett undersökande arbetssätt

Idag har vi arbetat med luftmotstånd i halvklasserna. Jag berättade att när jag dammade hyllorna där hemma hade två saker trillat ner. En penna och ett papper, då upptäckte jag att pappret va mycket långsammare än pennan.
Barnen nappade direkt, det är för att pappret är tunt. Pappret är större än pennan. Pennan är smal. Luften kan inte hålla pennan svävande... 
 
Vi provade sen att genomföra några tester. Ett barn fick prova att släppa en penna och ett papper samtidigt och se vilket som föll snabbast. Pennan var såklart snabbast och det var det barnen gissade på också. 
Sedan blev klassen indelade 2 och 2 för att kunna genomföra egan tester med olika föremål som de kunde hitta i klassrummet. De kunde jämföra genom att titta när en i paret släppte föremål, de kunde filma eller använda ett tidtagarur. 
Under tiden förde barnen ett protokoll, de skrev ner vad de testade att släppa och vilken tid det fick. Eller vilket av 2 föremål som var snabbast till marken. 
På så vis tränade vi även lite skrivning och siffror. 
 
Barnen höll sig sysselsatta länge och provade med papper, pennor, plusplus, geomags, böcker, suddgummi, sig själva osv.
 
Slutligen fick barnen dokumentera det vi har jobbat med. Idag blev det genom att rita och skriva ifall man ville det. Väldigt fina och förklarade teckningar gjordes. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

"Vad gör ni egentligen i förskoleklassen?"

I veckan frågade en vikarie mig vad vi egentligen gör i Förskoleklassen. Vikarien hade aldrig varit inne hos oss så det var ju inte så lätt att veta. 
Jag berättade att det är nog den svåraste klassen att hoppa in och vikariera i eftersom vi inte har tydliga lektioner med läroböcker utan att vi tränar på en massa olika saker på olika sätt.
Jag berättade om en aktivitet vi gjorde i onsdags. 
 
Barnen fick först lyssna på mina instruktioner, det är viktigt att träna på. Att lyssna på allt så man inte missar någon detalj, då är det lätt att det blir fel.
Barnen fick välja 12 stycken små cubes att bygga med. Sedan skulle de ta ett foto av bygget och sedan rita av hur de hade byggt, använda rätt färger och rita av klossarna exakt på samma sätt som de hade byggt. Därefter skulle de välja att färgat papper och limma upp sin ritning på ena sidan av pappret. 
 
Innan vi började bygga pratade vi om hur man kunde bygga. Man kunde bygga ett torn, då bygger man på höjden. Eller bygger man på längden då? Frågorna va många och vi diskuetrade olika begrepp. Man kunde bygga längs marken sa ett barn, alltså att man bygger på bredden. Vi pratade om de här 3 matematiska begreppen. 
 
När bygget var klart och de hade fotograferat pratade vi om klossarnanas olika placeringar. Vilken färg var oavnpå på den gröna, bredvid den vita, under den rosa? Här tränar vi alltså lägesord. 
 
Vi har alltså tränat på att ta instruktioner, räknat antal, lägesord, matematiska begrepp, att vänta på sin tur när man behövde hjälp, att räcka upp handen när man undrade något eller ville svara på en fråga. Listan kan göras lång.
 
Så även ifall det ser ut som att vi bara bygger och ritar så tränar vi en hel del saker under tiden! 
 
 
 
 

Ny vecka!

Måndag igen, och vilken måndag vi har haft! 
I halvklasserna har vi arbetat med matematik, höga tal och siffror. 
Att efter en 9 börjar det alltid om igen, t ex efter 29 kommer 30, effter 39 kommer 40 osv.
Som ett barn sa När man var liten trodde jag alltid att det hetter tjugotio. Men nu vet jag ju att det är 30 istället.
Fantastisk av barnen att kunna se sin egen utveckling så, att de kopplar sina tidigare kunskaper och erfaraneheter till det vi lär oss nu. I eftermiddags sa ett barn att tjugotolv är ju trettiotvå. Även det är ett fint exempel på hur de funderar kring sina nya kunskaper. 
 
Vi har fortsatt att läsa Lasse-Maja, barnen tycker den är spännande och även fast vi läste en lång stund ville de höra mer. Snart vet vi vem tjuven är! 
 
Och på tal om tjuv! Vi upptäckte att det fattades bokstäver i klassrummet. Och sen kom Lisa, hon berättade att det fanns en tjuv på skolan. För någon hade tagit bokstaven L, så nu heter hon bara Isa. J va också borta, så jag heter bara Osefin. Jad upptäckte då att både J och A va borta så han heter bara D. Jobbigt läge, så nu måste vi klura ut vem som är tjuven. Fortsättning följer! 
 
En annan sak: Idag lämnade skolsköterskan ut lappar med tider. Där står det när ni är välkomna på hälsosamtal. Det är viktigt att ni kommer minst en förälder. Kan ni inte så får ni ringa Jane, skolsköterskan, och ändra tiden. 
 
Trevlig måndag!
 
/ Josefin